Gravity: Vikten av att känna dragningskraft

"Don't Let Go!" - tagline.
 
Vad håller oss i livet när allt är emot oss? Den sjufaldigt Oscars-belönade Gravity (2013) handlar om att stirra döden rakt i ögonen och upptäcka livsgnistan när vi behöver den som mest.

Överlevnadshistorier hade stor dragningskraft 2013/2014.Gravity, Dallas Buyers Club, Captain Phillips och 12 Years a Slave var alla nominerade till en Oscar för bästa film 2014 och samtliga handlar om överlevnad.

Gravity är en gastkramande thriller om en rymdresa som går fel. Sandra Bullock och George Clooney spelar astronauterna Dr. Ryan Stone och Matt Kowalski, som tvingas avbryta sitt uppdrag när en skrotstorm plötsligt flyger rakt emot dem.

Astronauterna får sina farkoster förstörda och kastas ut i rymden. Deras syre blir alltmer dyrbart och austronauterna har inte något mer än varandra att hålla tag i. De måste kämpa för livet om de ska hitta en väg tillbaka till jorden.

Den brutala rymdmiljön är överdriven, enligt Christer Fuglesang. Gravity är en film med otroliga klipp som ger en orealistisk bild av hur fel en rymdpromenad kan gå.

Gravity har dock behållning i att den lyckas fånga både människans sårbarhet, litenhet och närhet till döden. Filmen ger en fysisk erfarenhet av hur det är att leva i en farlig värld där olyckan slår till utan förvarning. Skrotstormen kan ses som en metafor för reella kriser som orkanen Katrina, fågelinfluensan, börskrascher, störtande jetplan och kraftverk som exploderar.

"Överallt var en ökning i globala larm" skrev krönikören Craig Brown, känd för att skildra dagens tillvaro. "Varje dag kom nya globala larm om dödsvirus, dödsvågor, dödsdroger, dödliga isberg, dödligt kött, dödliga vaccin, dödliga livsfarligheter och andra möjliga orsaker till hotande död."

Det finns många saker omkring oss (och i oss), en storm av saker, som plötsligt kan ha sönder både en själv och det man älskar. Astronauten Ryan berättar till exempel att hennes dotter dog av en olycka på skolgården där hon råkade slå i huvudet för hårt. Döden kommer oväntat.

Ryan skyddar sig efter dotters bortgång mot världens grymheter genom att glida undan. Ryan driver genom livet utan markfäste. Hon kör bil utan att tänka, försjunken i sig själv. Hon lyssnar på radion men undviker radiopratare. Hon är "cut off of life", säger Sandra Bullock i en intervju.

Det är ingen slump att Ryan blev en astronaut till slut. Det är den ultimata möjligheten att få komma bort från jorden och dess problem och leva tyngdlös. Ryan befriar sig från sociala band och besvärliga känslor. Om hon inte stöter i något så slipper hon påminnas om att hon fortfarande har en kropp. Det gör livet enklare, men det är också ett säkert tecken på att hon redan är död.

När hopplösheten är som störst dröjer det inte länge innan Ryan sänker syrenivån och förbereder sig för den långa sömnen. Matt Kowalski säger: "I get it. It's nice up here. You can just shut down all the systems, turn out all the lights, and just close your eyes and tune out everyone. There's nobody up here that can hurt you. It's safe. I mean, what's the point of going on? What's the point of living? Your kid died. Doesn't get any rougher than that ..."

Man behöver inte ta sig upp i rymden som Dr. Ryan Stone för att undvika sina problem. Det finns många olika sätt att fly i en eskapistisk värld: konsumerism, drogmissbruk, tv-serier, datorspel. Det är lättare att involvera sig i fiktiva personers känslor och familjefejder än att ta itu med sina egna. Det är lättare att dricka och fokusera på något trevligt än att ta itu med verkligheten och sin ångest.

Ryan är rädd för att åter tappa taget om något hon älskar så hon föredrar att glida undan. Men hon inser när det är som mörkast att det ännu finns en gnista. Det finns något i henne som är starkare än rädslan. Det finns ännu hopp.

Ironiskt nog är det i rymden, dit hon åkte för att fly bort, som Ryan måste konfrontera sin rädsla för hur ond världen kan vara. Hotet i Gravity är nämligen tomheten själv, icke-varandet, nothingness. Det är inte som hoten i skräckfilmer där någonting otydligt gömmer sig i skuggorna: monster, seriemördare, spöken, och zombies - otäcka väsen som man kan fly ifrån. Hotet i Gravity gömmer sig inte utan är uppenbart, och det väntar ut dig om du inte gör något. Det är avgrunden som tittar rakt tillbaka.

Ryan får vad hon har önskat hela tiden. Hon får slutligen chansen att glida undan från allt. "Det finns endast ett verkligt allvarligt filosofiskt problem: självmordet", skrev Albert Camus.

När skrotstormen anfaller kastas hon rakt ut i rymden, men det är också då när hon ruskas om som hon inser att hon måste kämpa för livet. I rymden kan hon inte längre glida undan. Hon måste lära sig att hålla tag.

Gravity är berättelsen om hur Dr. Ryan Stone upptäcker sin viljestyrka och väljer att slåss för sitt liv när rymden är på väg att dra ner henne i mörkret. Det är en universell berättelse om överlevnad i en kall värld där man slutligen måste rädda sig själv.

Filmen handlar om att lära sig hålla tag i framtiden och inte låta det förgångna, dotterns bortgång, dra ner oss. Den handlar om att våga ta språnget och visar att det värsta inte är att tro på något och riskera ha fel. Det värsta är att inte ha någonting att tro på. Lord Tennyson skrev: "Det är bättre att ha älskat och förlorat än att aldrig ha älskat."

Matt Kowalski säger: "it's a matter of what you do now. If you decide to go, then you gotta just get on with it. Sit back, enjoy the ride. You gotta plant both your feet on the ground and start livin' life. Hey, Ryan? It's time to go home."

Dr. Stone visar att hon är stenhård. Hon är villig att stå upp emot överväldigande hot i en farlig värld. Hennes fantastiska rymdresa drar publikens ögon till sig och får en att känna marken under fötterna som man annars tar för given.

Om Gravity börjar med att rädslan har slagit sina bojor kring Ryan och håller henne i en svävande, spöklik existens, så slutar filmen med att hon hittar tillbaka till jorden, där hon går med resoluta steg framåt. Dr. Stone visar djävlar anamma som en livstörstig beat-poet:

"Kan inte avstå från er, solenergi, tal," skriver beatpoeten Anne Waldman, "och mer tal och mer tal, och mera tal och mera energi, mera solljus mera alarm kan inte avstå från er kan inte avstå från det än vill inte vill inte kan inte avstå från det än kan inte avstå från er än kan inte avstå från det!"

More of my writing

My clients