La Traviata: Opera utan gränser

 

La Traviata, Carmen och Trollflöjten är de mest spelade operorna i världen just nu. Verdi, Mozart och Puccini är de mest spelade kompositörerna. Verdis La Traviata är dock inte bara omåttligt älskad. Den är lika omåttligt fräck.

Publiken chockerades vid urpremiären i Venedig 1853. Även om spel och prostitution var vida populärt och utbrett i Europa under 1850-talet, så var det inget man pratade om och ännu mindre förväntade sig att se på operascenen. Berättelsen om den lyxprostituerade Violetta som möter kärleken och dör av tuberkulos föll ner som en koskit i knät på dem som inte var förberedda på en sådan orädd opera.

Verdi skriver att La Traviata handlar om "ett ämne för vår tid. En annan kompositör hade kanske inte gjort den på grund av kostymerna, perioden eller av tusen andra löjliga förbehåll, men jag gjorde den med stor glädje. Alla klagade när jag föreslog att sätta en puckelrygg på scenen, men jag skrev Rigoletto med stor glädje. Detsamma med Macbeth." Verdi var medveten om att han tog en stor risk när han konfronterade några av de mest kniviga frågorna kring sexualitet under sin tid, men han lät sig inte stoppas. I religiösa Italien framstod den syndiga La Traviata som en skandal. Publiken vid urpremiären kunde inte acceptera att operan handlade om en kurtisan som för den delen framställdes som en älskvärd person att känna sympati med.

Den skönsjungande kurtisanen Violetta rör sig fritt i rika mäns kretsar i Paris. La Traviatas handling bygger på Kameliadamen (1852) av Alexandre Dumas d.y., som i sin tur bygger på den verkliga kameliadamen Alphonsine Duplessis liv. Alphonsine blev prostituerad redan vid 14 års ålder, var älskarinna till ett antal framstående och rika män i Paris, och hon dog endast 23 år gammal av tuberkulos 1847. Hon var känd för att vara den mest välklädda kvinnan i Paris och för att ruinera många av sina älskare genom att spendera stora summor pengar på just dyra kläder. Men det var också Alphonsines hejdlösa och iögonfallande lyx som lät henne attrahera nya beundrare som i sin tur ville överösa henne med ännu mer lyx.

Verdi presenterar dock inte bara det glammiga kurtisanlivet i La Traviata, utan även den otäcka kontrasten utanför de fina kretsarna som präglades av sjukdom och fattigdom. Alphonsine som växte upp i hårda förhållanden i en fattig bondefamilj var möjligen livrädd för att lämna Paris stora partyscen och gjorde allt för att hålla sig kvar i den. Samhällsklyftorna som fanns i 1850-talets Paris är svåra att tänka sig idag. George Orwell skriver i essän "The Lion and the Unicorn" (1941): "Nästan alla medborgare i civiliserade länder kan idag använda sig av bra vägar, rent vatten, polisskydd, fria bibliotek och fri undervisning av någon form. Till en allt större utsträckning läser rika och fattiga samma böcker. De ser också samma filmer och lyssnar till samma radioprogram. Skillnaderna i deras levnadssätt har minskat med massproduktionen av billiga kläder och förbättringar av bostäder."

Förbättringen av den genomsnittliga levnadsstandarden som den materiella revolutionen i västvärlden har inneburit, gör att klasskillnaderna som fanns i 1850-talets Paris blir allt svårare att relatera till. Men ur ett globalt perspektiv återstår ännu samma klasskillnader idag, vilket gör La Traviata till ett tidlöst drama. Kampen mellan rika och fattiga i historien på grund av omåttligt orättvisa klasskillnader, lever kvar än idag i kampen mellan rika och fattiga nationer. Varje nation prioriterar fortfarande den egna befolkningen på bekostnad av den globala gemenskapen, och än idag försöker fattiga och utstötta desperat att ta del av rikare nationers välfärd.

Violetta är en kurtisan som rör sig i de finare kretsarna, men för många kvinnorna var prostitution inte förknippat med lyx under 1800-talet. Det var inte ens ett val. Kvinnor hade inte mycket till valfrihet under 1800-talet, utan var i regel fångade i äktenskapets juridiska förtryck. De förväntades att gifta sig så de kunde försörjas av en man. Prostitution var en nödvändig utväg i brist på friare, men eftersom man ansågs vara olämplig som fru och blev socialt utstött om man hade utomäktenskapligt sex, såsom även Violetta blir, så undvek man att prostituera sig tills man inte längre hade ett val. Chansen att få röra sig i de finare kretsarna som kurtisan var dock inte en ovanlighet. Män som rörde sig i finrummen under 1800-talet förväntades i själva verket att ha en älskarinna som de försörjde, även om det samtidigt var kotym att dölja det hela.

Det är ett djupt hycklande samhälle som Verdi skildrar i La Traviata, och många av problemen i 1850-talets Paris kvarstår än idag. Kampen mellan rika och fattiga, och utstickarnas kamp mot konventioner och utstötthet är eviga problem. Det är inte märkligt att La Traviata fortsätter att vara en av de mest spelade operorna i världen. Den har klassikerns tidlösa fräckhet att förbli ständigt aktuell och lika omåttligt älskad.

 

More of my writing

My clients